Jag har hunnit bli ett år äldre sedan vi senast hördes. Igår närmare bestäm då jag blev hela 42 år. Vart tog tiden vägen? Hur är jag plötsligt mitt i det som hela livet har varit ”i framtiden”. Det en konstigt känsla, men absolut inte dålig. Det känns som att jag är så i början på något helt nytt. Inte enbart på grund av åldern så klart utan också för att jag pensionerat mig ifrån karriären jag haft de senaste 20 åren och nu ska fokusera på annat. Konstig, spännande, lite ångestfyllt och ändå rätt så kul. Så kan jag kanske sammanfatta känslorna jag har. Vad känner Du inför att bli äldre?