Idag blev det officiellt att jag är invald i svenska idrottsakademien! Det gör mig både stolt och glad. För att erbjudas ett medlemskap ska man bland annat "kunna anses som en framstående representant för svensk idrott genom sina idrottsliga prestationer (...). Dessa prestationer skall vara av sådan kvalitet eller omfattning att vederbörande kan anses ha gjort idrotten stora tjänster. Vidare skall vederbörande kunna anses besitta stora kunskaper inom sitt område och utgöra ett personligt föredöme för andra". Oj! Jag!? Med en känsla av att man ofta har kämpat i motvind så värmer ett sådant erkännande otroligt mycket. Det påminner mig också om att det kanske vore på sin plats att damma av alla gamla medaljer och bälten igen. Åtminstone så att Kleo kan ha dem att titta på. Kanske vill hon faktiskt kunna visa sin mammas VM guld för någon. Kanske är det dumt att normalisera framgångar för sig själv så mycket att man glömmer det där att "det blir något att berätta för barnen..."Jag vill också säga ett stort tack till alla de som har tränat, stöttat och lyft mig genom åren. Alla journalister som givit mig fina artiklar och alla ni där ute so skickat hejjarop och kärlek. Tack snälla!