Jag är så så preggo! Visst måste det vara svårt att förklara för någon som inte själv varit gravid? Svårt att förklara hur hela ens väsen på något sätt förändras. Behoven skiftar, prioriteten blir en annan och hela min personlighet får en annan karaktär. Behovet av att känna att jag är säker och har kontroll och har tagit över. Plötsligt kan jag nu känna mig nästintill obekvämt utsatt i de mest vardagliga situationer. Jag skriver det här inlägget samtidigt som jag lyssnar på Gabby Barrett´s Growin´up raising you och känslorna svallar lätt över. Jag vaknar flera gånger varje natt som att jag redan är inställd på att vakta och svara på de behov en nyfödd har. Jag blir lite väl provocerad och nära aggressiv för saker jag annars kan låta rinna av mig. En kort stund senare rasar min värd för att jag känner mig värdelös. Kraften att stå stolt och stark har minskat samtidigt som jag skulle kunna flytta berg för att försvara. Förvara mina. Mina viktigaste, vackraste. Det enda i min värld. Visst är det jobbigt med en sådan här förändring. Och samtidigt mäktigt. Mäktigt vad kvinnokroppen är kapabel till och vad våra fysiska system kan göra. Hur våra hjärnor kan omformas för ett högre syfte för att vi skapar ett nytt liv inuti oss. Jag är nu inne i tredje trimetern och veckorna känns korta och tiden går snabbt. Behovet av att "bygga bo" är stort och jag har nu listor på vad som måste fixas innan det är dax. Att man blir extremt segtänkt och oorganiserad i hjärnan är dock inte till hjälp just nu. Vad ska jag ens ta först? Jo det ska jag tala om för er att den här bönan hon ska börja med att måla om ett rum. Logiskt va? Haha! Planen är nämligen att vi ska flytta ner vårt sovrum till vår nedervåning. Både för att ha sovande barn på samma våning som vi själva oftast är på första tiden, och för att vi planerar en takomläggning som inkluderar byte av takfönster där uppe. Det innebär ju att vi i vilket fall inte kommer kunna sova där under den perioden. Så! Därför ska det nu målas om till en dov och lugnande sovrumsfärg på vår nedervåning. En dörr till ska sättas in och ny förvaring måste planeras. Puh! Jobbigt! Men också lite kul. Så... 1-2-3 nu kör vi!